Le, inte le...
Mamma vääääääntar tydligen på ett leende från mig... Icke. Nu börjar jag vara mer vaken men le... Nope! Inte lipar jag heller men att le sådär på beställning?! De får väl komma med något jag kan le åt först! Tills dess fortsätter jag att vara nöjd ...utan att le. /N
3 kommentarer:
Jag kanske kan få dig att le när vi ses. Vi får prova :)
Kram P
Söt är du iaf
Hej N. Vilka goa kinder du fått. Härligt. Har du fått lite extra på de smala söta benen också eller? Kram Brunos mamms.
Skicka en kommentar